Gamla Uppsala

Gamla Uppsala er et sogn og en landsby uden for Uppsala i Sverige. I 2016 havde det 17.973 indbyggere.

Gravhøjene ved Gamla Uppsala.

Allerede i 200- og 300-tallet var det et vigtig religiøst, økonomisk og politisk centrum. Tidligt nedskrevne kilder hævder at Gamla Uppsala allerede var velkendt i Nordeuropa som sæde for de svenske konger fra Ynglingedynastiet. Nogle af de ældste skandinaviske kilder, som Ynglingatal, og fortæller om kongen over og "Konge af Uppsala".

I middelalderen var det den største landsby i Uppland, hvor den østlige del sandsynligvis var den svenske krones kompleks af bygninger, den såkaldte . Den vestlige del bestod af den kongelige bygning: kungsgården.

Det var også , et ting der blev afholdt fra forhistorisk tid til middelalderen i slutningen af februar eller begyndelsen af marts. Det blev afholdt i forbindelse til den store fest og den nordiske religiøse fejring . skriver at det var under denne forsamling, at kongen kaldte til leding til krig og togter den kommende sommer, og at alle besætninger blev besluttet.

I 1164 blev det gjort til bispedømme.

Se også

• Gamla Uppsala museum

Referencer

1. GeoNames.org
2. Hadenius, Stig; Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar. (1996). Sveriges historia. Centraltryckeriet, Borås. ISBN 91-34-51857-6 p. 83: Uppsala, från 200- och 300-talen ett betydande ekonomiskt, religiöst och politiskt centrum i Mälardalen [...].
3. The article Gamla Uppsala, subsection Historia, i Nationalencyklopedin (1992): "Tidiga skriftliga källor visar att G. redan under forntiden var vittberömt i Norden som säte för sveakungarna av den mytomspunna Ynglingaätten."
4. Thunmark-Nylén, Lena (1995), "Gamla Uppsala", Vikingatidens ABC, , ISBN 9171929843, arkiveret fra originalen 30. september 2007, hentet 2007-08-09: "Svearikets kung omtalas som kungen i Uppsala bl a i Ynglingatal, Gutasagan och Äldre Västgötalagens bihang om gränsdragning".
5. The article Gamla Uppsala, subsection Historia, i Nationalencyklopedin (1992): "Under medeltiden var G. Upplands största by, vars östra del ursprungligen torde ha bildat kärnan i det s.k. Uppsala öd, kronans godskomplex, och vars västra del utgjorde själva kungsgården".
6. Folin, Nina (2001), "Landsting", Medeltidens ABC, , ISBN 9151839261, arkiveret fra originalen 1. september 2007, hentet 28. juni 2018
7. The article Disatinget, in the encyclopedia Nordisk familjebok
8. The article Disablot, in the encyclopedia Nordisk familjebok.
9. Söderberg, Werner. (1896). "Några studier rörande Disasagan", in Samlaren. p. 67.
10. "KG Hammar fick vänta", , nr 14, 2005.

59°53′40″N 17°38′20″Ø / 59.8944°N 17.6389°Ø / 59.8944; 17.6389